Just nu, i en annan del av världen

Linda, som kommenterar här ibland, tipsade om en film från Uganda. Jag vet inte vad man säger efter detta, men tror det är bra att utsättas för sådant här gång på gång. I ljuset av detta blir vissa saker mindre viktiga än andra. Detta händer nämligen just nu, några flygtimmar härifrån.

Jackson i realtid

Kommer ihåg när jag kom hem från Göteborg med Michael Jacksons LP Thriller i näven. Det var en sån där lyxig variant där man kunde slå upp konvolutet som ett stort mittuppslag. (Du som är född 1985 eller senare fattar ingenting nu. Man fick alltså bära hem skivan från en riktig, fysisk affär efter att man betalat den med en papperssedel...)

Vi hade aldrig hört något liknande, och skivan gick varm. 1987 såg jag och lillebror honom live vid Eriksbergsvarvet i Göteborg, och det var både grymt bra och konstigt på samma gång. Han var ett geni, och balanserade på gränsen till galenskap, naturligtvis.

I torsdags kväll när jag precis skulle slå igen laptopen kom nyheten: Extra - Michael Jackson uppges vara död. Jag blev fast, och följde sändningar på nätet från CBS news, CNN m fl långt inpå nattkröken. Det är slående hur allt ändrats när det gäller nyhetsbevakning. Där jag satt i min fåtölj i vardagsrummet, uppfattade jag nyhetsflödet samtidigt som TT, Reuters och AP gjorde det. Allt händer live, i realtid numera. Det är häpnadsväckande, lite konstigt och grymt häftigt.
Nåväl, nu lär väl värsta Jacksonhypen uppstå. Märker själv att jag dammar av Thrillerskivan här hemma. På CD dock...

Jämställt på badhus

Kan inte motstå frestelsen att skriva något om toplessdebatten vid badhusen i Skåne. Tycker det är så skrattretande och fånigt. Vet inte om det är läge för Kumlapastorn med en blogpost om bara bröst, men skriver ändå. Sveriges Radio har rapporterat i ärendet under dagen, och frågan har handlat om huruvida kvinnor får bada topless inne på Malmös badhus eller inte. Man blir häpen, och full i skratt.
Sydsvenskan rapporterar:

Frågan hade fram till beslutet splittrat Malmös politiker över alla partilinjer.
– Det har varit delat på alla hålla och kanter. Men nu fick majoriteten som de ville och det är väl bra? Vi är helt eniga, säger fritidsnämndens ordförande Bengt Forsberg (S).

Jag tänker några olika saker:

1. Inser inte dessa s.k. jämlikhetsivrare att man sågar den gren man sitter på? Varför väljer man inte hellre att kämpa för riktiga jämställdhetsfrågor, typ lika lön för lika arbete, fler kvinnor på ledande poster i företagen etc? Nej, man strider för något helt obegripligt. Det är så dumt så klockorna stannar.

2. Tänk vad en sådan här process kostar! Man har idag suttit i två timmars möte i fritidsnämnden i ärendet. Om det satt tio pers i det mötet blir det dyrt...

Nej, tjejerna som processar om baddräkter i simhallen verkar ha för mycket fritid och för snäva perspektiv. Tänk om de kämpat för verkliga orättvisor! Tänk om de kanaliserat sin ilska och envishet åt ett håll där de kunnat göra riktiga avtryck i riktiga frågor. Tänk om man använt sin kraft till att slå näven i biståndsbordet och hävda allas rätt till rent vatten, eller alla barns rätt till malariamedicin oavsett var man än bor? Då kan vi börja snacka rättvisefrågor!

Nu har ju även jag ägnat tio minuter åt denna ickefråga. Där ser man hur det kan gå...

Fotbollsjakt

Kom hem ikväll lagom till att hinna fixa en fika och sjunka ner vid U21-fotbollen, men det sket sig. Ungdomarna har filmkväll och kompisar i TV-rummet.
Fick då för mig att jag skulle köpa en match på TV4 Anytime - en betaltjänst på nätet. Funkade kanonbra hela vägen via registrering till betalning, ända tills jag skulle börja kolla. Då var det tekniskt fel. Supportsamtal, mail mm för att få tillbaks pengarna jag betalt för ingenting, och allt slutade med Ralf Edström på radions P4. Bittert på nåt sätt... Härligt med svensk seger, dock!

Har sent omsider begått premiär på Facebook efter att tidigare varit väldigt sval inför detta. Skälet och farhågan håller på att besannas: Man kan inte låta bli att gå in och kolla. Hela tiden.
Sedan är det ju lite småkonstigt. Vi har i vår kyrka gång efter annan pratat om hur viktigt det är att tillhöra en liten cellgrupp (en gemenskapsgrupp där man delar livet ihop, ber, fikar, umgås...), eftersom man inte kan ha nära relationer med 150 personer.
På FB däremot, kan folk ha 700 vänner...
Kul är det dock.

Avslut på Torp

Nu är årets Torpkonferens till ända. Jag är ju lite partisk, eftersom jag sitter med i programgruppen för veckan, men eftersmaken är väldigt god, tycker jag.
Det är grymt mycket som ska klaffa på ett område som ligger i fullständig träda 50 veckor om året, och sedan plötsligt ska vara en mindre stad för tusentals människor under några intensiva dagar. En sak som blir tydligt en sådan här vecka är att hela vårt frikyrkosammanhang bygger på lidelse, engagemang och gott om frivillighet. Det är fantastiskt att se alla som satsar frivilligtid för att en sådan här vecka ska funka! Man blir stolt!

Jag ledde mötet i stora ladan ikväll, och sa även där att jag känner mig så stolt över att få vara en del av EFK, som är det samfund vår församling tillhör. En missionsinformation från veckan tog tag i mig särskilt: Pernilla Ardeby, missionär i Nepal, berättade om arbetet på ett missionssjukhus. Barnen i området är så undernärda att man får in tioåringar som inte kan gå. De väger tio kilo, vilket motsvarar en frisk ettåring, och är i akut behov av vård. Efter bara några veckor kan de gå igen, och kroppen börjar så smått fungera. Att vara en del av åtskilliga sådana projekt och initiativ gör mig glad och stolt över det sammanhang som kommit att bli mitt. Fina grejer!

Dagens citat kommer annars från en mig närstående 16-åring: "Det är synd att tonårsmötena är redan klockan 14, så man måste sätta väckarklockan."

Gissa varför inte jag och frun ville sova i den husvagnen?

Lördag på Torpkonferensen

Kvällen med prästen Hans Weichbrodt var grym. Kan inte bedöma om han var i sitt livs form, eller om detta är hans vanliga nivå. Enastående förmåga att kommunicera, och ett glasklart budskap. Fantastiskt! I övrigt finns det många goda karameller att suga på efter de senaste dagarna. Henrik Steen - en gammal god bekant - förkunnade mycket bra igår. Mycket väl framfört, och dessutom god teologi. Den gubben kommer vi att se mer av, tror jag...
Nu är det dags för kudden. I morgon kommer Niclas Piensoho, på tal om goda kommunikatörer...

Dagens godaste: Räkmackan på caféet.
Dagens roligaste: Hans Weichbrodt, som bjöd grymt på sig själv.
Dagens mest gripande: Informationen om de undernärda barnen i Nepal. De är tio år gamla, men väger som ettåringar!
Dagens förvirring: En dam i matkön tyckte vi i programgruppen misslyckats med variationen i musiken. Senare kom en man och berömde oss för den breda variationen i musiken. De lät inte som om de besökt samma ställe...

Dagens Torp

Efter alla sorters väder på Torpkonferensen genom åren har man lärt sig att inte klaga och att dessutom vara förberedd på det värsta. Veckan har så här långt varit riktigt bra vädermässigt. Idag regnade det dock en del, men hittills känns det verkligen OK. Dessutom ryktas det om sol i morgon.

Dagens konstigaste: Nattmötets talare från Thailand heter verkligen Worapong Jariyaphruttipong.
Dagens varmaste: Elise, 73-åring som tidigare levt i drogmissbruk och prostitution, och nu tog hela Torpladan i famnen och berättade om hur livsförvandlande 15 års vandring med Jesus kan vara.
Dagens bästa: En enkel bön tillsammans med gamla vänner mellan bänkarna i ladan.
Dagens stökigaste: Husvagnen där två tonåringar sover som är nära släkt med mig...

Torpvecka

Denna vecka är det dags för den årliga Torpkonferensen - en händelse som återkommit varje midsommarvecka sedan 1887. Jättelänge.
Veckan har börjat bra på många sätt. Många fantastiska talare, och för mig personligen är ett bibelstudium från tisdag förmiddag med Josef Bergdahl det starkaste intrycket hittills. Josef talade om hur Gud möter och använder oss mitt i vår svaghet och bräcklighet. Precis vad jag behövde för tillfället.
Fick en del nyttiga tankar vid ett seminarium idag med Emanuel Karlsten, redaktör på tidningen Dagen. Han utmanade oss att på tydligare sätt använda de nya, sociala medier som står till buds.

Det häftiga på ställen som Torpkonferensen är annars blandningen, tycker jag. Att dels få fira gudstjänst ihop med typ 3.000 pers i stora ladan, och dels få möta enskilda vänner över en fika. Inledde veckan med en bunt fikakuponger i måndags kväll, tänkta som veckoranson, och upptäcker nu efter två dagar att de nästan är slut... Räkmacka på caféet!!!

Dagens citat från en något sliten småbarnsfarsa i ladan: "Frågan om det är en bra konferens har för mig fått helt ny innebörd. Nu är konferensen bra om barnen inte har bajsat i husvagnen."
Det finns onekligen många olika parametrar...

Saknade bloggare

Flera namnkunniga bloggare har senaste tiden kastat in den berömda handduken.
Mest uppmärksamhet har väl Marcus Birro fått. Att han slutar är förståeligt, då påhoppen på hans person varit sällsynt obehagliga. Birro har en fantastisk förmåga att uttrycka sig, och gör det ofta vackert, tycker jag. Som tur är finns hans fotbollsblogg kvar, där texterna ibland är både tänkvärda och mycket välformulerade. Läs bara hans text om Henrik Larssons sorg häromdagen.

Också Peter Englund har slutat blogga, men återkommer kanske framöver med en akademiblogg utifrån nya rollen som ständig sekreterare. Englund är också han en god stilist och ofta läsvärd. Fattas bara annat med det jobbet...

Den tredje bloggaren som åtminstone tagit paus är en fiktiv person som man ändå tycker man känner lite. Ewert Grens, poliskommisarie i Roslund/Hellströms deckarserie ligger lågt för tillfället. Författarna har bloggat i romanfigurens namn, vilket jag tycker varit ett genialt drag. När sommaren närmar sig och du kanske passar på att klämma en och annan deckare måste du testa Roslund/Hellström. "Edward Finnegans upprättelse" eller den senaste "Tre sekunder" är de vassaste. Grymt bra!

Nåväl, inte mycket till bloggtips att komma med. Alla har ju just slutat...

Uppladdning

Snart match, och som vi vet kan allt hända när man möter Danmark.
Känns lite oroväckande att Lagerbäck tar ut Sidledsdanne på bekostnad av Svensson. Vet inte vad jag ska tro om det, men det är väl inte särskilt djärvt spelat, eller...?
Vi får se hur det blir med det...

Förra mötet var ju helt osannolikt. Man tror knappt att det hände.

Jesus och politiken

I höstas, i samband med det amerikanska presidentvalet, skrev jag ett blogginlägg om problemet med att sätta likhetstecken mellan kristen tro och vissa partipolitiska sympatier. Du kan läsa inlägget här om du vill.
Frågan är åter aktuell denna vecka, då vi snart ska EU-rösta. Jag tycker det är knivigt att veta hur man ska tänka. På ett sätt är valet till EU-parlamentet det svåraste, då man oavsett partisympati också indirekt röstar på partigrupper från hela Europa. Hur ska man kunna överblicka följderna av en sådan röst? Nej, svårt är ordet, sa Bull...

För de flesta av oss människor blir vissa frågor käpphästar och helt avgörande på bekostnad av andra. I kristna miljöer finns klassiska debattfrågor som de om sexualmoral, abort och familjepolitik, och för många är det de enda parametrar man mäter med. Men jag måste ju som kristen också fundera över frågor om rättvisa, flyktingar, bistånd, miljö mm. För att inte tala om mina dubier runt centralisering, orättfärdiga maktstrukturer etc. Nej, ingen kan komma och säga att valet är självklart, eller att kristen tro per nödvändighet är synonym med en viss politisk riktning.

Vad tror ni om resonemanget i länken ovan? Läs via länken, men kommentera gärna här, i denna post.

Paris Hiltons bästis!!!

Noterar i TV-tablån att ett nytt program börjar sändas ikväll på kvalitets- och kulturkanalen TV3 (var annars...?). Beskrivningen i tidningen lyder som följer:
"Paris Hilton väljer ut 16 tjejer och killar som får tävla om att bli hennes nya bästis."
Jag säger som Winnerbäck: "Ja, stackars dom som lever så, och stackars dom som tittar på. Hur märkligt kan man må?"
Vi som utsätts för detta förtjänar bättre. Eller också har vi den kultur vi förtjänar, jag vet inte...
Hujedamej.

Allergi och Esbjörn Svensson

Sitter uppe lite för sent och flämtar efter att pollenallergin gett mig en riktig käftsmäll. Svårt att sova, men det mildras lite grann av något av det vackraste man kan höra. Lyssna på detta och njut!
Esbjörn Svensson dog i en tragisk olycka för snart ett år sedan, men hans musik kommer alltid att beröra. Just detta är en gammal klassiker av Thelonius Monk, men framförd så vackert och smakfullt...