Konkret fattigdomsbekämpning

Många julaftnar från min barndom flyter ihop till ett töcken. De är helt enkelt ganska lika. Fina, men likadana. Utom en. Jag var 19 år, och på mitt jobb ordnade vi ett alternativt julfirande för flyktingar i Göteborg. Trots min begränsade insats är det då jag gav bort något i stället för att få som etsar sig fast.

Fick ett tips för ett tag sedan om en alldeles lysande idé på nätet. En internetbutik som kallar sig Webaidshop erbjuder produkter som man köper till någon annan.
Ni vet hur det är: När man säger att man ska ligga lågt med julklapparna eller födelsedagspresenterna, så blir det sällan så. Dels handlar man gärna en massa grejer i alla fall, och dels blir det inget konkret om man "bara" avstår från att köpa, men inte gör något annat i stället.
På Webaidshop kan man ge bort en present i form av en insats i tredje världen. Det är Läkarmissionen som driver sajten, och allt verkar väldigt seriöst.
Just nu kan man exempelvis köpa en del i en handtraktor till en bonde i Kambodja, eller en del i ett borrhål för en vattenbrunn i Uganda. En helt fantastisk idé!
Kolla in sidan, som fått pris för sin uppfinningsrikedom.

Vill bara antyda att jag fyller år på torsdag, om någon ville ge bort något bestående...

Uppdatering:
Jag har funnits med i ett litet samtal i anslutning till en artikel i Aftonbladet idag, måndag. Artikeln handlar just om millenniemålen, som varit på tapeten här på bloggen de senaste dagarna. Du kan läsa artikeln och kommentarerna här.

Gud, vi och de fattiga

Här på bloggen pendlar det vilt för tillfället mellan trivia och allvar. U2, fotboll och världens fattiga om vartannat. Betydligt mer allvar idag än sist.
Jag läste ett bibelcitat idag i Magnus Malms senaste bok "Ett hjärta större än världen". Boken handlar om Jesu bergspredikan, och citatet återfinns i ett kapitel om hur man ska se på pengar och Mammons makt över våra liv:

"Att förtrycka de ringa är att smäda deras skapare, ärar honom gör den som hjälper de fattiga." (Ords 14:31)

Om du inte sett videon jag länkade till häromdagen, tycker jag du ska göra det. Det är ett gott exempel på vad folk uträttar i de mest hjärtskärande situationer.

En kristenhet som ständigt känner sig manad att skriva insändare och påverka makten i vissa andra etiska frågor (läs abortfrågan, sexualetik och äktenskapssyn) måste också lyfta de som handlar om bistånd, rättvisa, hållbar fördelning, fattigdomsbekämpning, skuldavskrivning...
Jag tror vi som bekänner oss till en Gud som identifierar sig med de svagaste och fattigaste i världen måste bli en profetisk nagel i ögat på makthavare och kapital. Det verkar nämligen vara ett sätt på vilket man kan ära sin skapare.
Man kan fundera på vad som händer med ett samhälle vars högsta önskan är att byta köksmaskinerna till likadana, fast i annan färg, eller att skaffa nya fälgar till bilen. Vad som händer med en kristenhet som beter sig så är alldeles uppenbart: Enligt texten från ordspråksboken vanärar man då Gud med sitt liv och sina val.

Om du vill ha lite ved på brasan, lite fakta om hur det verkligen ser ut i världen, kan du besöka följande websidor:

Millenniemålen - om de åtta mål västvärlden satte upp år 2000 för att halvera fattigdomen till år 2015.

DATA - förkortningen står för Debt, Aids, Trade, Africa har just gått ihop med organisationen ONE och återfinns här. Bono och U2 är djupt involverade i detta arbete. Mycket bra info och statistik.

Grejen är nämligen att "...ärar Honom gör den som hjälper den fattige." Tror vi på det? Eller är det som man kan misstänka: något vi förpassat till periferin, något vi överlåtit åt några entusiaster i kyrkans missionsråd att fundera över, eller ännu värre, något vi tycker staten ska sköta om så vi slipper bry oss? Så vi kan fortsätta renovera köket som om allt stod väl till...

Just nu, i en annan del av världen

Linda, som kommenterar här ibland, tipsade om en film från Uganda. Jag vet inte vad man säger efter detta, men tror det är bra att utsättas för sådant här gång på gång. I ljuset av detta blir vissa saker mindre viktiga än andra. Detta händer nämligen just nu, några flygtimmar härifrån.

Tiotusen barn!!!

Jag besöker ibland DATA:s hemsida. DATA är en organisation grundad av bland andra U2:s Bono för att bevaka frågor som har med Afrika och fattigdomsproblematiken att göra. DATA är en förkortning för Debt, AIDS, Trade, Africa, och de bevakar bland annat de s.k. millenniemål som FN satt upp när det gäller tredje världen. För den som, likt mig, tenderar att ständigt glömma bort dessa frågor till förmån för klassisk I-landsproblematik av typen "jag vill ha ett större minneskort till min telefon", är det inte så dumt att påminna sig ibland.
Organisationen DATA är också tätt sammanlänkade med en rörelse som kallas ONE. Jag skickar idag med en video de gjort som dels beskriver vad som verkligen uträttats de senaste åren när det gäller fattigdomsbekämpning, men också hur mycket som återstår att göra. Det går lite fort i filmen, men den är riktigt bra. Besök gärna hemsidorna för både DATA och ONE för att kolla vidare.

Personligen glömmer jag aldrig när Emma Thorén stod på stora scenen i den allkristna Torpkonferensen för några år sedan och kollekttalade till en fullsatt lada vid en nattkonsert. Hon sa: "Varje dag dör över tio tusen barn av svält, och det tycker jag är för djävligt. Och just nu sitter en del av er och är mer upprörda över att jag just svor på ett kristet möte än över tiotusen döda barn."

Den visste var den tog...

Konsumismen

Läser en krönika i dagens DN om konsumtionshysterin, och drar mig till minnes en situation för några år sedan. Jag finns med i programgruppen för det kristna evenemanget Torpkonferensen. Varje år trycks ett programblad med info, program men också annonser. De som köper annonser i bladet relaterar ofta till kristen tro på något sätt, men inte alltid.
Denna gång hade Mariebergs köpcentrum köpt en helsidesannons. Det blir lite pengar för Torp. När vi gick igenom korrekturen inför programmets tryck såg vi annonsen. Mariebergs devis var "MER SHOPPINGNÖJE!".
Vi blev omedelbart provocerade av rubriken. Shopping som nöje, är det inte något sjukt med det? Kontrasten med motstående sida i programbladet var slående: På andra sidan fanns en annons från satsningen "stoppa fattigdomen.nu". Att se dessa två annonser jämte varandra ställde oss inför ett vägval. Kan vi som kristen rörelse ställa oss bakom en ohämmad konsumism? Kan den rörelse som arbetar med bistånd, mission i tredje världen, barnhem, brunnsborrning mm hylla köpkrafterna utan något mått av eftertanke?

Hur det gick? Vi utmanade Mariebergs köpcentrum att ändra i annonsen så det inte stod shoppingnöje. De vägrade förstås - deviser och slogans ändrar man inte på i första taget. Så vi avböjde annonsen och därmed intäkten. Det kändes som en viktig markering, inte minst inför oss själva. Det handlar om att värna ett sunt förhållande till prylar och pengar, men också om något djupare. Det går att bokstavligen sälja sin själ för några tusenlappar...