Avslut på Torp

Nu är årets Torpkonferens till ända. Jag är ju lite partisk, eftersom jag sitter med i programgruppen för veckan, men eftersmaken är väldigt god, tycker jag.
Det är grymt mycket som ska klaffa på ett område som ligger i fullständig träda 50 veckor om året, och sedan plötsligt ska vara en mindre stad för tusentals människor under några intensiva dagar. En sak som blir tydligt en sådan här vecka är att hela vårt frikyrkosammanhang bygger på lidelse, engagemang och gott om frivillighet. Det är fantastiskt att se alla som satsar frivilligtid för att en sådan här vecka ska funka! Man blir stolt!

Jag ledde mötet i stora ladan ikväll, och sa även där att jag känner mig så stolt över att få vara en del av EFK, som är det samfund vår församling tillhör. En missionsinformation från veckan tog tag i mig särskilt: Pernilla Ardeby, missionär i Nepal, berättade om arbetet på ett missionssjukhus. Barnen i området är så undernärda att man får in tioåringar som inte kan gå. De väger tio kilo, vilket motsvarar en frisk ettåring, och är i akut behov av vård. Efter bara några veckor kan de gå igen, och kroppen börjar så smått fungera. Att vara en del av åtskilliga sådana projekt och initiativ gör mig glad och stolt över det sammanhang som kommit att bli mitt. Fina grejer!

Dagens citat kommer annars från en mig närstående 16-åring: "Det är synd att tonårsmötena är redan klockan 14, så man måste sätta väckarklockan."

Gissa varför inte jag och frun ville sova i den husvagnen?

Lördag på Torpkonferensen

Kvällen med prästen Hans Weichbrodt var grym. Kan inte bedöma om han var i sitt livs form, eller om detta är hans vanliga nivå. Enastående förmåga att kommunicera, och ett glasklart budskap. Fantastiskt! I övrigt finns det många goda karameller att suga på efter de senaste dagarna. Henrik Steen - en gammal god bekant - förkunnade mycket bra igår. Mycket väl framfört, och dessutom god teologi. Den gubben kommer vi att se mer av, tror jag...
Nu är det dags för kudden. I morgon kommer Niclas Piensoho, på tal om goda kommunikatörer...

Dagens godaste: Räkmackan på caféet.
Dagens roligaste: Hans Weichbrodt, som bjöd grymt på sig själv.
Dagens mest gripande: Informationen om de undernärda barnen i Nepal. De är tio år gamla, men väger som ettåringar!
Dagens förvirring: En dam i matkön tyckte vi i programgruppen misslyckats med variationen i musiken. Senare kom en man och berömde oss för den breda variationen i musiken. De lät inte som om de besökt samma ställe...

Dagens Torp

Efter alla sorters väder på Torpkonferensen genom åren har man lärt sig att inte klaga och att dessutom vara förberedd på det värsta. Veckan har så här långt varit riktigt bra vädermässigt. Idag regnade det dock en del, men hittills känns det verkligen OK. Dessutom ryktas det om sol i morgon.

Dagens konstigaste: Nattmötets talare från Thailand heter verkligen Worapong Jariyaphruttipong.
Dagens varmaste: Elise, 73-åring som tidigare levt i drogmissbruk och prostitution, och nu tog hela Torpladan i famnen och berättade om hur livsförvandlande 15 års vandring med Jesus kan vara.
Dagens bästa: En enkel bön tillsammans med gamla vänner mellan bänkarna i ladan.
Dagens stökigaste: Husvagnen där två tonåringar sover som är nära släkt med mig...

Torpvecka

Denna vecka är det dags för den årliga Torpkonferensen - en händelse som återkommit varje midsommarvecka sedan 1887. Jättelänge.
Veckan har börjat bra på många sätt. Många fantastiska talare, och för mig personligen är ett bibelstudium från tisdag förmiddag med Josef Bergdahl det starkaste intrycket hittills. Josef talade om hur Gud möter och använder oss mitt i vår svaghet och bräcklighet. Precis vad jag behövde för tillfället.
Fick en del nyttiga tankar vid ett seminarium idag med Emanuel Karlsten, redaktör på tidningen Dagen. Han utmanade oss att på tydligare sätt använda de nya, sociala medier som står till buds.

Det häftiga på ställen som Torpkonferensen är annars blandningen, tycker jag. Att dels få fira gudstjänst ihop med typ 3.000 pers i stora ladan, och dels få möta enskilda vänner över en fika. Inledde veckan med en bunt fikakuponger i måndags kväll, tänkta som veckoranson, och upptäcker nu efter två dagar att de nästan är slut... Räkmacka på caféet!!!

Dagens citat från en något sliten småbarnsfarsa i ladan: "Frågan om det är en bra konferens har för mig fått helt ny innebörd. Nu är konferensen bra om barnen inte har bajsat i husvagnen."
Det finns onekligen många olika parametrar...

Mission possible

Igår avslutade vi vårens upplaga av bibelskola Apollos - en 10-dagars bibelkurs på Götabro kursgård utanför Kumla. Undertecknad har stått för en del av undervisningen, och Rigmor Holst stod för andra delen. (Rigmor är från Norge, och hade av olika anledningar tämligen hög svansföring igår, på 17:e maj och allt...) Dessutom har vi haft några lysande gästföreläsningar under veckan som jag återkommer till en annan dag.

Hemkommen från Götabro tog jag fram en bok som heter "Invid muren" av Barbro Arnberg, som handlar om Nathanael Carleson, Helgelseförbundets första missionär i Kina. Han kom från Vintrosatrakten, sändes ut från Torpkonferensen/Götabro bibelskola via England till Kina år 1890. Nathanael gifte sig så småningom med danska Laurine, som också var kinamissionär. År 1900 blev Nathanael martyr under boxarupproret i Kina, då sammanlagt 232 västerländska missionärer, varav 41 svenska, dog. Laurine var hemma i Sverige med deras två små barn, och det tog flera månader innan dödsbudet nådde hem till Närke.

En viss Anna-Maria Claesson har skrivit en doktorsavhandling om kinamissionen i slutet av 1800-talet. Hon tycker sig se fyra grundtankar som formade dessa missionärer. De fetstilta rubrikerna är hennes, och kommentarerna är mina egna.

1. Missionärerna trodde att den kristna tron var överlägsen hedendomen. Detta innebar inte att man var kulturimperialister. De svenska missionärerna samarbetade med engelsmannen Hudson Taylor, som var noga med att möta kineserna mitt i deras kultur. Man klädde sig i kinesiska kläder, åt kinesisk mat, talade mandarin och lokala dialekter etc... Helgelseförbundets ledning i Sverige uttryckte stark kritik mot kolonialmakterna för hur de behandlat människor runt om i världen, och man menade att boxarupproret djupast sett var kolonisatörernas fel.
Man levde dock med en övertygelse att Jesus är det bästa som kan hända en människa, oavsett om hon bor i Närke, Sydafrika eller Kina.

2. Man menade att det hos alla människor finns ett värde och en kärna av likhet, men att hedendomen döljer den rätta människan. Hela mänskligheten har rätt att få höra sanningen. Sanningen är till för hela skapelsen. Man levde med en stark lidelse att varje kines skulle få höra budskapet om Jesus. Denna övertygelse om allas lika värde tog sig också uttryck i att missionärerna arbetade med alfabetisering, sociala insatser vid svältkatastrofer mm.

3. Man hade en stark tro på att en metamorfos (förvandling) var möjlig i varje människa. Något som drivit varje gudagivet missionsinitiativ i kyrkans historia. Historien visar ju dessutom att Kina är ett gott exempel på hur kristen tro förvandlat miljontals.

4. Tron på att Jesus snart skulle komma tillbaks var stark. Missionsarbetet bedrevs i en anda av att det var bråttom. Målsättningarna var höga, och Hudson Taylors China Inland Mission hade som mål att etablera kristna församlingar i varje provins i Kina inom loppet av några år.

Det finns en hel del att invända mot hur man bedrev missionsarbetet under denna period, framför allt när det gäller omsorgen om missionärerna. Den unga änkan Laurine reste aldrig tillbaks till Kina, utan togs omhand av HF:s ledare Hedin på Torp, men hon levde fattigt och enkelt i Närke med sina två barn.
Trots allt som kunde gjorts annorlunda måste nog vi snusförnuftiga människor fundera över om inte de lidelsefulla, enkla missionärerna från närkeslätten har ett och annat att lära oss...
Eller?

Tiotusen barn!!!

Jag besöker ibland DATA:s hemsida. DATA är en organisation grundad av bland andra U2:s Bono för att bevaka frågor som har med Afrika och fattigdomsproblematiken att göra. DATA är en förkortning för Debt, AIDS, Trade, Africa, och de bevakar bland annat de s.k. millenniemål som FN satt upp när det gäller tredje världen. För den som, likt mig, tenderar att ständigt glömma bort dessa frågor till förmån för klassisk I-landsproblematik av typen "jag vill ha ett större minneskort till min telefon", är det inte så dumt att påminna sig ibland.
Organisationen DATA är också tätt sammanlänkade med en rörelse som kallas ONE. Jag skickar idag med en video de gjort som dels beskriver vad som verkligen uträttats de senaste åren när det gäller fattigdomsbekämpning, men också hur mycket som återstår att göra. Det går lite fort i filmen, men den är riktigt bra. Besök gärna hemsidorna för både DATA och ONE för att kolla vidare.

Personligen glömmer jag aldrig när Emma Thorén stod på stora scenen i den allkristna Torpkonferensen för några år sedan och kollekttalade till en fullsatt lada vid en nattkonsert. Hon sa: "Varje dag dör över tio tusen barn av svält, och det tycker jag är för djävligt. Och just nu sitter en del av er och är mer upprörda över att jag just svor på ett kristet möte än över tiotusen döda barn."

Den visste var den tog...

Heldag

Pustar ut efter en intensiv dag. Började med planeringsmöte i Habo med mötesgruppen för Torpkonferensen. Arbetet med kallelser av talare, sångare etc pågår i princip året runt. Vi har idag upprättat en plan som vi hoppas kommer att hålla. Den lilla haken är att alla medverkande inte är tillfrågade än, så det visar sig i dagarna hur det går med drömuppställningen.
Fortsatte med en ganska körig eftermiddag i telefonen med allt från pastorsrelaterade omsorgsfrågor till betalplaner för sista fasen av bygget. Det är ganska mycket denna vecka, med invigning av ny kyrka till helgen.
Avslutade kvällen med ett arbetspass i kyrkan. Det känns både bra och dåligt - det fina är att visst händer det mycket, och det blir kanonbra, men haken är att det är mycket kvar att göra innan festligheterna på lördag...

Känns som om vi kommer att nypa oss i armen i helgen när invigningen äger rum: Detta har vi väntat på sedan typ 2002!
Om du inte fått någon inbjudan får du det nu. Gå in här och läs mera. Varmt välkommen på lördag, vem du än är!

Fredrik