Balans i livet

Intensiv helg. Ikväll hade vi avslutning på en gemensam bönevecka för alla kyrkor i Kumla med omnejd. Avslutningen var i vår kyrka med gott om folk. Bland annat framfördes ett drama som gick ut på att två personer gestaltade två ytterligheter: Den extreme aktivisten som har fullt upp hela tiden, och den som till varje pris söker lugn och ro och flyr ansvar. Poängen var att gestalta två bibliska uppmaningar: Dels att göra sitt yttersta av det liv man fått, att förvalta tid, personliga förutsättningar, resurser mm efter bästa förmåga, och dels att söka ett rikt rotsystem i livet med tid för eftertanke, bön, lugn och ro mm.

Å ena sidan: Ge ut er helt i arbetet för Herren! (1 Kor 15:58)
Å andra sidan: Var stilla och besinna att Gud är Gud. (Ps 46:11)

Det finns en inbyggd spänning i detta, men båda sidorna är viktiga och lika sanna. Vi läste om hur Jesus lever i denna spänning med dels stillhet och bön, och dels alla krav på att vara till hands. Min poäng var att lära sig leva med spänningen, men också att anta utmaningen att göra det bästa av dessa båda bibliska sanningar. Jag vill vara del av en kristenhet där vi tar våra liv och vårt uppdrag på allvar, där vi gör det bästa av vad vi har, och samtidigt borrar rötterna djupt i stillhet, eftertanke och bön.
Då blir det som bäst!

I morgon väntar en heldag på Libris förlag, då jag ska få lyssna till författande storheter som Niclas Piensoho och Magnus Malm. Det blir mumma!