Här på bloggen pendlar det vilt för tillfället mellan trivia och allvar. U2, fotboll och världens fattiga om vartannat. Betydligt mer allvar idag än sist.
Jag läste ett bibelcitat idag i Magnus Malms senaste bok "Ett hjärta större än världen". Boken handlar om Jesu bergspredikan, och citatet återfinns i ett kapitel om hur man ska se på pengar och Mammons makt över våra liv:
"Att förtrycka de ringa är att smäda deras skapare, ärar honom gör den som hjälper de fattiga." (Ords 14:31)
Om du inte sett videon jag länkade till häromdagen, tycker jag du ska göra det. Det är ett gott exempel på vad folk uträttar i de mest hjärtskärande situationer.
En kristenhet som ständigt känner sig manad att skriva insändare och påverka makten i vissa andra etiska frågor (läs abortfrågan, sexualetik och äktenskapssyn) måste också lyfta de som handlar om bistånd, rättvisa, hållbar fördelning, fattigdomsbekämpning, skuldavskrivning...
Jag tror vi som bekänner oss till en Gud som identifierar sig med de svagaste och fattigaste i världen måste bli en profetisk nagel i ögat på makthavare och kapital. Det verkar nämligen vara ett sätt på vilket man kan ära sin skapare.
Man kan fundera på vad som händer med ett samhälle vars högsta önskan är att byta köksmaskinerna till likadana, fast i annan färg, eller att skaffa nya fälgar till bilen. Vad som händer med en kristenhet som beter sig så är alldeles uppenbart: Enligt texten från ordspråksboken vanärar man då Gud med sitt liv och sina val.
Om du vill ha lite ved på brasan, lite fakta om hur det verkligen ser ut i världen, kan du besöka följande websidor:
Millenniemålen - om de åtta mål västvärlden satte upp år 2000 för att halvera fattigdomen till år 2015.
DATA - förkortningen står för Debt, Aids, Trade, Africa har just gått ihop med organisationen ONE och återfinns här. Bono och U2 är djupt involverade i detta arbete. Mycket bra info och statistik.
Grejen är nämligen att "...ärar Honom gör den som hjälper den fattige." Tror vi på det? Eller är det som man kan misstänka: något vi förpassat till periferin, något vi överlåtit åt några entusiaster i kyrkans missionsråd att fundera över, eller ännu värre, något vi tycker staten ska sköta om så vi slipper bry oss? Så vi kan fortsätta renovera köket som om allt stod väl till...
torsdag 2 juli 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
11 kommentarer:
Tack för påminnelsen. Det är alltför lätt att glömma. Vad tycker du för övrigt om boken? Jag funderar på att läsa den.
Jag måste säga att boken är riktigt bra. Jag är ofta förtjust i det Magnus skriver, och denna hör till hans bättre, tycker jag.
Tycker Magnus ofta har ett profetiskt perspektiv i det han skriver, inte minst när han sätter fingret på vår tid och dess kännetecken.
Kan absolut rekommendera boken, även om jag inte är klar med den än.
/Fredrik
Jennie!
Min avsikt med att skriva lite tillspetsat som jag gjorde är just att vi måste leva medvetna liv. Min uppfattning är att du gör det.
För att återigen citera den gode Magnus M: "Att tvångsmässigt avstå är lika illa som att tvångsmässigt köpa." (sid 180)
Poängen är inte att det alltid är fel att köpa (och dessutom var renovering av kök bara ett exempel för att spetsa till det - man kan lika gärna fundera över andra konsumtionsmönster), utan poängen är att leva medvetet, konsumera medvetet och ibland avstå medvetet.
Det vore förmätet av mig att påstå att ditt kök är rätt eller fel. Men däremot kan vi alla behöva ställa kontrollfrågor till våra egna liv och till vår tid och kultur om hur medvetet vi konsumerar.
Jag tror för övrigt att det säkraste sättet att hålla Mammon i schack i våra liv är att vara generös med sina grejer och stålar.
Fortsätt att ge, och var glad över det. Jag tror du är på rätt spår!
Allt gott!
/Fredrik
Hallå igen, Jennie!
Det där med samvetet är luriga grejer. Ibland är det orimligt att känna dåligt samvete över saker, och ibland är det friskt och sunt.
Skulle nog ändå hävda att grundhållningen är att man bör lyssna till det som ibland gnager i samvetet. Det kan uttrycka viktiga, subtila signaler om vad som är rätt och fel.
Du har ju helt rätt i att det på ett sätt vore enklare att leva omedvetet. Det vore dock inte lika sant, och absolut inte lika rättfärdigt!
Och vem har sagt att det ska vara enkelt:)
/Fredrik
Fredrik och Jennie. Intressant att följa ert samtal. Det är viktiga frågor ni berör! Nu har jag också skaffat Malms bok och tänker börja läsa den. Bergspredikan är för mig den viktigaste texten när det gäller att leva som kristen och lärjunge. Bergspredikan har också varit oerhört viktig för tex anabaptismen. Min favoritbok om bergspredikan är annars Kingdom Ethics - Following Jesus in Contemporary Context av Glen H. Stassen och David P. Gushee. Den var en ögonöppnare för mig och blir den självklara referenspunkten när jag nu läser Magnus Malms bok. Förra året skrev jag ett par blogginlägg för att presentera deras tolkningsmodell. De finns här: http://barnabasbloggen.blogspot.com/2008/09/jesu-bergspredikan-hur-ska-man-frst-den.html
http://barnabasbloggen.blogspot.com/2008/09/fjorton-frvandlande-initiativ.html
Jonas!
Jag håller med om att dessa samtal är oerhört spännande. De är ju dessutom livsviktiga, då vi alla lever med utmaningarna från en hyperkonsumistisk kultur.
Tack för länkarna. Jag läste dem med stor behållning. Triaderna var en ny tanke för mig, men känns spontant helt rimlig, och till stor hjälp.
Jag tror som du, att något mycket väsentligt går förlorat om vi läser Bergspredikan endast som något ouppnåeligt. Det är ju alldeles tydligt att Jesus inbjuder till att leva det liv han just beskrivit (Matt 7:24).
Jag har inte läst Kingdom Ethics, men blir sugen nu...
Nej men vad intressant och kul att hitta dels din blogg, Fredrik, och dels även Jennie här! Kloka ord och tankar, tack. Kommer säkert kolla bloggen då och då, både jag och maken.
Allt gott!
anna-lotta
Hej Fredrik,
jag har rest en del och sett en del i mitt liv, men jag fixade inte den där filmen... Jag siitter här och gråter och skäms för att vara vit västerlänning levande i överflöd. Usch! Tack!
Anna-Lotta!
Välkommen till bloggen. Som du ser är det skralt med skrivandet så här i semestertid. Lovar dock bättring från och med nu. Hoppas allt är väl med dig och din familj. Hälsa maken!
Håkan!
Ja, vad säger man... Det är ju så man spontant känner. Jag delar din frustration. Tror dock att man kan dra sitt lilla strå till stacken genom att dela med sig samt levandegöra dessa frågor ständigt och jämt i olika sammanhang. Kolla gärna in texten om webaidshop här på bloggen. Mitt i sin trubbighet och otillräcklighet tror jag på dylika initiativ.
Allt gott!
/Fredrik
Jo det görs mycket gott i det lilla och det är väl någon slags tröst. Jag måste ändå erkänna att jag får så väldigt svårt att få ihop en tro på en skapande, god och rättfärdig Gud med det faktum att så många människor här på jorden lever under så fullständigt vidriga villkor. Jag tänker och tänker, men jag klarar det inte. Jag förstår att du inte kan ge mig ett svar på det här, begär det inte heller, men vi kanske kann prata om det någon gång.
Håkan!
Ingen liten fråga... Tur du inte begärde ett vattentätt svar. Det är ändå inte så dumt att brottas och grubbla ihop. Sånt gör sig inte så bra i ensamhet (och särskilt inte kl 04:06 på morgonen). Vad sägs om en fika någon dag? Jag har ju en U2-konsert att avrapportera också.
/Fredrik
Skicka en kommentar