Mer om flickan i Brasilien

I mitt inlägg häromdagen om hur Katolska kyrkan i Brasilien behandlat en 9-årig flicka och hennes mamma (se mitt inlägg den 7 mars), skrev jag i affekt. Tidningen Dagen snappade upp mitt inlägg, och skriver en hel del om frågan för tillfället. Du kan läsa om det här och här. Jag står till fullo för det jag då skrev, men skulle vilja utveckla mitt resonemang lite.

Jag tror att varje system som drivs av starka religiösa övertygelser löper ständiga risker. Det verkar finnas en inbyggd svaghet i systemen som gör att man i ivern att upprätthålla vissa principer och regler samtidigt ständigt riskerar att blir kall och obarmhärtig. Fariséerna är exempel på detta, liksom en del uttryck och tidsepoker i den kristna kyrkan.

I texten jag citerade häromdagen talar Jesus om att fariséerna ger tionde till och med av dill (!), men försummar rätten och barmhärtigheten. Han slutar sedan med att säga: "Det gäller att göra det ena utan att försumma det andra" (Matt. 23:23). Jesus är mästare på att inte köra i diket, utan han låter här två sanningar spänna emot varandra. Kan man ledas av principer och religiösa övertygelser om vad som är rätt och fel? Ja, absolut. Men det räcker inte. Poängen, som jag ser det, är att dessa principer hela tiden måste levas ut i brytpunkten där de möter barmhärtigheten, rättvisan och troheten.

Vad är då problemet med katolska kyrkans agerande i den specifika frågan med den gravida 9-åringen? I min värld är inte problemet att man har en stark övertygelse i abortfrågan, utan att den principen blir så mekanisk att man dels inte begriper den fasa den utsatta människan lever i, och dessutom är beredd att offra livet på en 9-årig våldtagen flicka för att man "värnar livet". (Läkarna menar att en 9-årig flicka inte kan bära tvillingar. Hon överlever inte det.)

Jag känner en viss ödmjukhet i dessa frågor. Oavsett om man är katolsk präst eller pastor i Åbytorp gäller det att ha förmågan att leva i spänningen mellan dels de principer om rättfärdighet man drivs av, och dels barmhärtighet med den enskilda, utsatta människan. I den spänningen verkar Jesus finnas, och varje gång ett religiöst system kör i det ena eller andra diket missar vi något centralt i evangeliet.

Gravida 9-åringar och religiösa system

SVT rapporterar på sin hemsida om en 9-årig brasiliansk flicka som blivit våldtagen av sin styvfar och gravid med tvillingar. Redan detta är för mycket för att kunna ta in. Vilken djup tragik!
Den 9-åriga flickans mamma såg till att hon genomförde en abort, varpå katolska kyrkan i Brasilien nu ingripit. Nu är flickans mamma samt de tjänstgörande läkarna bannlysta och exkommunicerade av kyrkan på grund av aborten. I praktiken innebär det, utifrån en katolsk begreppsvärld, att man står utanför frälsningen.
Samtidigt med denna oerhörda information berättas det att samma katolska kyrka beslutat att förlåta styvfadern för våldtäkten. Alltihop är så absurt så man saknar ord.

Nå, hur ska man förstå detta? På ett ytligt plan kan man säga att det handlar om abortfrågan och allas rätt att leva. Det jag tänker är att detta egentligen är ett övertydligt uttryck för kall, institutionaliserad religion. När man blir så principstyrd och driver frågor om regler in absurdum på bekostnad av barmhärtighet och nåd, då har man, i sin iver att "göra rätt", i själva verket blivit rättfärdighetens motståndare.
När Jesus anklagar fariséerna handlar det om många olika saker, men en sak som återkommer är just ivern att hålla religiösa regler samtidigt som man totalt saknar barmhärtighet.
"Ve er, skriftlärda och fariséer, ni hycklare som ger tionde av mynta, dill och kummin men försummar det viktigaste i lagen: rättvisa, barmhärtighet, trohet." (Matt. 23:23)

För att uttrycka mig klart: Kyrkans agerande i denna fråga vittnar inte om Jesu hjärta, och det de gör mot en utsatt familj gör mig fly förbannad!

Ja eller nej!!!

Varje tidning med självaktning måste tydligen ha webfrågor. Ofta ska de vara kopplade till antingen en aktuell artikel eller till en snackis som alla har åsikter om. "Ska Anders Svensson eller Kim Källström starta ikväll?" typ...
Så länge det handlar om krigare på svenska mittfältet kan det ju vara kul med alla proffstyckare, men ibland blir webfrågorna fåniga.

På Aftonbladets web listas några avlidna rockhjältar: Lennon, Bob Marley, Janis Joplin m.fl. Den tillhörande artikeln handlar om att det är för att de är döda vi vårdar deras minne så okritiskt, annars vore en del av dem bortglömda. Och så den obligatoriska webfrågan: Är våra döda rockhjältar överskattade? Ja eller nej. Svarar man ja är alla överskattade, svarar man nej är ingen överskattad. Antingen är man emot alla, eller för alla.

Den fånigaste tidningen i webfrågeligan är nog ändå tidningen Dagen. Dels blir det inte lika tufft med typ 34 svar, och dels blir det ofta en annan dignitet på frågorna. De är liksom inte såna där lättsamma mittfältsfrågor med Svensson/Källström i huvudrollerna som dominerar. Känn bara på dagens bidrag: Agerade abortdemonstranterna i Jönköping rätt? Ja, nej, vet ej. Enkelt och snabbt, men utan nyans.

Kan man verkligen svara ja eller nej på Aftonbladets fråga? Vill man inte få möjligheten att säga: Johnny Thunder var överskattad, men inte John Lennon?
Är inte tidningen Dagens fråga om abortproblematiken mycket mer komplex än ett ja eller nej?
Risken finns att man trivialiserar frågor som måste få ventileras eftertänksamt (och då tänker jag inte främst på döda rockrävar, utan på frågor som abortproblematiken). Det snabbaste, mest förenklade och säljande är inte alltid det som är mest sant.

Fredrik