Frågan är åter aktuell denna vecka, då vi snart ska EU-rösta. Jag tycker det är knivigt att veta hur man ska tänka. På ett sätt är valet till EU-parlamentet det svåraste, då man oavsett partisympati också indirekt röstar på partigrupper från hela Europa. Hur ska man kunna överblicka följderna av en sådan röst? Nej, svårt är ordet, sa Bull...
För de flesta av oss människor blir vissa frågor käpphästar och helt avgörande på bekostnad av andra. I kristna miljöer finns klassiska debattfrågor som de om sexualmoral, abort och familjepolitik, och för många är det de enda parametrar man mäter med. Men jag måste ju som kristen också fundera över frågor om rättvisa, flyktingar, bistånd, miljö mm. För att inte tala om mina dubier runt centralisering, orättfärdiga maktstrukturer etc. Nej, ingen kan komma och säga att valet är självklart, eller att kristen tro per nödvändighet är synonym med en viss politisk riktning.
Vad tror ni om resonemanget i länken ovan? Läs via länken, men kommentera gärna här, i denna post.
Inlägg
3 kommentarer:
Jag gjorde mitt val delvis utifrån frågorna som kandidaten stod för, men också utifrån det faktum att EU främst styrs av äldre herrar i 60-årsåldern... Så en yngre person och kvinna blev mitt val.
Kanske man kan tycka att det är kvoteringstänk, men efter att ha läst en hel del historia så slås jag av hur snett det många gånger har varit och fortfarande är.
Hej Fredrik!
Bra skrivet. Själv röstade jag på Miljöpartiet. Jag gör alltid det i valet till EU-parlamentet. På den nivån känns det ändå realistiskt att man kan göra något åt miljön. Där är Mp trots allt det mest progressiva alternativet, och deras kandidater verkar väldigt insatta i dessa frågor. I övrigt anser jag att subsidiaritet är viktigt, d.v.s. beslutsmakt på så decentraliserad nivå som möjligt. Men visst känns EU-parlamentsvalet väldigt mycket som ett låtsasval? Kanske borde man inte röstat alls? En röst är ju trots allt att ge legitimitet åt ett skendemokratiskt system.
Tjena, pojkar!
Det är inte lätt det här med politiken. Tomas, jag håller med dig. Det är mycket gubbar och tanter i TV-sofforna... Nu verkar ju dessutom Alf S spä på det ytterligare med sina personkryss.
Anton, jag delar dina farhågor runt EU. Historien visar ju att centraliserade maktkoncentrat alltid varit farliga i längden, inte minst för den kristna kyrkan...
Något annat som slog mig i alla tester och tabeller om vad partierna stod för var att det inte står ett ord om bistånd till tredje världen. Det verkar för tillfället vara en ickefråga, vilket känns oerhört bekymmersamt, eller?
Skicka en kommentar