Vapen och Jesus

Håkan Arenius, journalist på tidningen Dagen, skrev häromsistens på tidningens ledarblogg om svensk vapenexport, där de 12,7 miljarder kronor vi säljer vapen för varje år gör oss till en av de största vapenexportörerna i världen, räknat per capita. Arenius penna är ofta vass och träffsäker, och han ser fram emot 2010, då Kristna Fredsrörelsen beslutat att lyfta frågan extra. Det är bara att hålla med.
Tidigare i höst gick debattvågorna höga (nåja, ganska höga...) när KD-profilerna Svensson och Oscarsson (samme Oscarsson som startade organisationen "Ja till livet" en gång i tiden...) hävdade att Sverige borde ha en offensiv vapenexport. Bland andra tidningen Dagen och EFK-ung ifrågasatte KD-gubbarnas utspel, varpå Siwert Öholm på Världen Idag gav sig in i debatten och avfärdade gänget på EFK-ung som "rosenkindade antikrigsentusiaster, som om de vore ett eko från skogsmullar och 68-epoken".

Jag minns de ivriga samtal vi förde i kyrkans ungdomsgrupp på 80-talet med anledning av de kallelser till mönstring alla vi grabbar började få. Kan man med bibeln i hand skjuta folk till döds, civila eller ej? Vi funderade, bläddrade i bibeln, frågade prästen m.fl till råds, och kom delvis fram till olika slutsatser. För mig blev det självklart att inte bära vapen, och det känns lika självklart idag.
Jag ser inte detta som en partipolitisk fråga. Det har inget med höger eller vänster att göra, utan är en konsekvens av min Jesusförståelse.
Jag är medveten om att den vapengalne G.W Bush de facto medverkade till att Saddam Hussein störtades. Men tänk om amerikanska attackflygplan bombat Iraks lidande folk med mat- och klädpaket istället. Vad hade hänt då? Vad hade kunnat hända med ett kuvat folk om de fått kraft att resa sig? Och, inte minst, vad hade den s.k. kristna västvärlden därigenom berättat om vem Jesus är och vad han vill?

"Välsignad är han som kommer, konungen, i Herrens namn. Fred i himlen och ära i höjden."

Två länktips

Emanuel Karlsten på tidningen Dagen har snappat upp en arabisk text om pastor Lars-Inge Larsson i Åbytorp, som hjälper en muslimsk familj. Det är bara att konstatera: världen är allt bra liten, och Åbytorp är dess nav. Du kan läsa om det på Emanuels blogg.















I samma nättidning kan man också läsa en text av forskaren och teologen Joel Halldorf, som handlar om tålamod. En fantastisk text, som en hälsning in i vår julstressade och hyperaktiva tid. Ta ett djupt andetag och läs Joels text här.

Flyktingar i Närke

I dagarna har lilla Åbytorp och Betaniakyrkan uppmärksammats i både Radio Örebro, tidningen Dagen mm. Anledningen är trist. En familj från Jemen trakasseras nattetid av några ungdomar som går över alla gränser.
Vår församling har försökt betyda något i denna situation. Det har ordnats nattvandringar, informationsmöten i kyrkan och enskilda har på olika sätt engagerat sig i familjen.
Eftersmaken är lite dubbel. Å ena sidan finns det skäl att känna stolthet över att få tillhöra en gemenskap som sätter avtryck, som bryr sig. Å andra sidan är det oroväckande att trakasserierna förekommer, och att minsta lilla ansats att betyda något i en sådan situation anses vara anmärkningsvärt nyhetsstoff.
Hur det är, så firar vi ju snart Jesu födelse. Född i ett stall där fler djur än människor är vittnen, barn i en fattig familj, tidigt flyktingbarn i Egypten... På ett sätt en kung. Men samtidigt en fattig flykting.

Du kan läsa om händelsen i Åbytorp här och här.

...på tal om bra citat...

Anton Fagerstedt, pastor i östgötska Östra Ryd, kör med ett kul grepp i december på sin blogg. Varje dag lämnas ordet till en ny gästskribent i en sorts adventskalender. I lördags hade Stefan Axelsson, en annan östgötapastor, ordet. Dagens citat tillskrivs därför honom:

"Att stötta, forma, lyfta och hålla ihop har varit min herdeuppgift det senaste året. Ungefär som en bra BH bör fungera, har det sagts mig..."

Inget upplyser oss så effektivt som en god liknelse!

Dagens citat

"Today, by the Spirit´s power, I´ll do the best I can with what I have out of love for Jesus. That´s my definition of success."

Rick Warren