Det är fler som ber än som tror!

Vi har en serie gudstjänster i Betaniakyrkan under hösten på temat bön. Det finns flera skäl till det. Ett är att vi kände ett behov efter allt kyrkbyggsnack om klinkers, takplåt och lånekalkyler att fokusera på det innersta av församlingens liv, om att samtala med Gud.
Det andra skälet är att jag någonstans i förbifarten hörde om en gallupundersökning där fler svarar ja på frågan om man ber än på frågan om man tror på Gud. Jag tror det står för att man ryggar lite inför att formulera en tro - det känns som stora ord eller alltför fixerat vid dogmer. Däremot ligger det närmre till hands att be. På ett plan blir bönen mindre komplicerad än tron, och de flesta människor verkar då och då hamna i situationer när man har nära till bön, oavsett bekännelse eller inte.

För mig är bön något i grunden ganska okomplicerat. Bön handlar om relation, och om att avbörda sig hos Gud. Han, som vet allt, behöver inte informeras, utan bönen handlar om förtrolighet och vänskap. I bönen kan man både uttrycka sin tacksamhet, men också desperat be om hjälp eller förlåtelse.

"Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom veta alla era önskningar. Då ska Guds frid, som är mer värd än allt vi tänker, ge era hjärtan och era tankar skydd i Kristus Jesus." (Filipperbrevet 4:6-7)

Vilka funderingar har du kring bön? Goda och dåliga erfarenheter? Känner någon igen sig i att det är lättare att svara ja på om man ber än på om man tror?

Fredrik

Ps. Har du vägarna förbi, så är det gudstjänster i Betaniakyrkan, Åbytorp fredag kl 19, lördag kl 16 och 19 med Mikael Hallenius som talare. Välkommen!

Tro och politik

I dessa presidentvalstider kan man inte låta bli att slås av hur annorlunda det är i USA jämfört med här i Sverige. Inte nödvändigtvis bättre eller sämre, men absolut annorlunda. I en amerikansk valrörelse är Gud mycket mer närvarande i samtalet: Den presidentkandidat som inte har en kristen bekännelse är körd. Självfallet bäddar det också för massor av hyckleri och spel för galleriet när det gäller trosfrågor i valrörelsen.
Kanske det problematiska ändå inte handlar om att tron är så offentlig - det kan jag personligen se vissa poänger med. Frågor som rör tro och Gud får plats i det offentliga rummet i USA, något som länge varit tabu i svenskt medieklimat.

Nej, problemet är ett annat. Jag läste en artikel i tidningen Dagen förra veckan, där man beskrev hur omöjligt det fortfarande är i många kristna sammanhang att vara demokrat. För många amerikaner är en kristen som tar sin tro på allvar synonymt med en viss politisk riktning. Detsamma gäller i vissa kretsar i Sverige - man kopplar samman tron med partipolitik. Jag tror det är väldigt olyckligt, och djupt obibliskt.
Det är obibliskt i meningen att man aldrig kan tvingas in i ett politiskt fack för att omfatta kristen tro. Då uppstår samma problematik som i Galaterbrevet, där brevets mottagare släppt in en idé om att tron på Jesus inte räcker, utan att man också måste tvinga på de grekiska nya troende en hel rad judiska religiösa regler och seder. Paulus värjer sig mot det, och hans lidelsefulla brev handlar om att det räcker med tron på Jesus.
Är kristen tro politisk? Ja, och nej. Kristen tro måste vara politisk när det handlar om orättfärdighet, vården om svaga och fattiga mm. Martin Luther King och Desmond Tutu är lysande exempel på att levande kristen tro också är politisk. Däremot kan tron aldrig tvingas in i partipolitiska fållor. Jag ser stora poänger med kristna som engagerar sig i partipolitik. Problemet uppstår när en partipolitisk riktning blir synonym med kristen tro.

Kort sagt: Amerikaner måste inte bli republikaner för att vara radikala Jesusefterföljare, och svenskar måste inte bli kristdemokrater för att vara trogna mot Jesus.

I dagenartikeln citeras singer/songwritern Derek Webb, som skrev en låt för några år sedan som heter "A king and a kingdom":

there are two great lies that i’ve heard:
“the day you eat of the fruit of that tree, you will not surely die”
and that Jesus Christ was a white, middle-class republican
and if you wanna be saved you have to learn to be like Him

my first allegiance is not to a flag, a country, or a man
my first allegiance is not to democracy or blood
it's to a king & a kingdom


Kunde inte sagt det bättre själv...

Kommunikation

Jag är fortfarande helt knockad av konserten med Take 6 i söndags kväll. Kom på mig själv med att ömsom sitta och gapflabba och ömsom ha ett fånigt flin i hela ansiktet för att det var så extremt bra. Sång i världsklass parat med show, humor och allvar. Helt grymt. Folk stod i bänken och stampade, skrek, klappade med... De hade verkligen en förmåga att nå sin publik, och festen uppstod i mötet mellan Take 6 och en lyrisk publik. En totalupplevelse.
Var först lite tveksam till nya skivan "The Standard", men den växer absolut i längden, och att det går att köra de grejerna live visar kapaciteten. Jag är helt knäckt.

Har annars haft en riktigt go vecka på Götabros 10-dagars bibelskola Apollos. Fantastiskt att få möta människor som längtar efter undervisning och som bara suger åt sig. När det inträffar blir man en bättre lärare. Det är märkligt hur mycket i kommunikation som handlar om mottagande. Man kan säga samma sak till två olika grupper och få helt olika lektioner.
Jag är själv ganska beroende av att få gensvar. Det måste inte vara positivt eller berömmande, men någon sorts dialog och tvåvägskommunikation är helt nödvändig i ett klassrum. Intressant med den dynamiken och vad det kommer sig att den ibland infinner sig och ibland fullständigt saknas... Är det någon som har något lästips i ämnet? Skulle vara kul att förstå detta lite bättre.

Bilden har jag lånat här.

Laddad!

Nu har laddningen inför kvällen gått in i någon sorts överljudsfart: Ikväll är det Take 6-konsert i Stockholms konserthus. Jag har extrema förväntningar, men är inte orolig. De kommer att infrias av förmodligen världens bästa vokalgrupp.

Lite körigt...

Har haft en riktigt körig vecka med lite av varje, och därför varit usel på bloggen. Tillbringade bland annat två dagar på s.k. RIO-konferens om folkbildning, och lärde mig en hel del om hur det funkar. Sverige är i det här avseendet smått unikt, med en fantastisk värld av kurser och utbildningar på folkhögskolor. Jag sitter i styrelsen för Örebro folkhögskola, och det är så påtagligt att det som händer där betyder skillnaden för många människor.
I kväll började bibelskola Apollos på Götabro, och jag är tillsammans med Rigmor Holst ansvarig för 10 dagars bibelkurs. Det finns en tjusning i den korta, intensiva bibelskolan. En del har längtat i många år efter att få komma ifrån jobb och annat för att gå en sådan här kurs, och det märks i hela atmosfären. Man är hungrig och önskar hela tiden läsa och förkovra sig. Då är det smörigt att vara ledare och lärare. Mitt ämne för veckan handlar om Guds karaktär och vår efterföljelse. Om vi ska följa Honom och dessutom likna Honom - vem är Han då? Det blir spännande att dels läsa texterna, och dels försöka parera en del av det vår tid och kultur dyvlar på Gud.
Nåväl. Jag återkommer i ämnet under veckan.

Skriv på för Afrikas bönder!

Jag fortsätter idag på samma spår som i förra posten. Organisationen ONE (se posten från den 7 oktober) driver just nu en kampanj.
Ett förslag har lagts i EU att ge 1 miljard Euro till kämpande bönder i Afrika. Pengarna finns över från 2008 års EU-budget, och består mestadels av outnyttjade jordbruksstöd.
Beslutet ska tas under hösten och vintern, och du kan vara med och påverka detta genom att skriva under begäran. Klicka på bilden ovan, så kommer du till ONE-kampanjens sida för just denna aktion.
Världsbanken uppskattar att stöd just till jordbruk är ungefär dubbelt så effektivt som annat stöd för att minska fattigdomen. Detta känns som ett bra sätt att enkelt göra något för den enkle bonden, som ofta är en ensam kvinna, i den mest utsatta delen av världen.

Fredrik

Tiotusen barn!!!

Jag besöker ibland DATA:s hemsida. DATA är en organisation grundad av bland andra U2:s Bono för att bevaka frågor som har med Afrika och fattigdomsproblematiken att göra. DATA är en förkortning för Debt, AIDS, Trade, Africa, och de bevakar bland annat de s.k. millenniemål som FN satt upp när det gäller tredje världen. För den som, likt mig, tenderar att ständigt glömma bort dessa frågor till förmån för klassisk I-landsproblematik av typen "jag vill ha ett större minneskort till min telefon", är det inte så dumt att påminna sig ibland.
Organisationen DATA är också tätt sammanlänkade med en rörelse som kallas ONE. Jag skickar idag med en video de gjort som dels beskriver vad som verkligen uträttats de senaste åren när det gäller fattigdomsbekämpning, men också hur mycket som återstår att göra. Det går lite fort i filmen, men den är riktigt bra. Besök gärna hemsidorna för både DATA och ONE för att kolla vidare.

Personligen glömmer jag aldrig när Emma Thorén stod på stora scenen i den allkristna Torpkonferensen för några år sedan och kollekttalade till en fullsatt lada vid en nattkonsert. Hon sa: "Varje dag dör över tio tusen barn av svält, och det tycker jag är för djävligt. Och just nu sitter en del av er och är mer upprörda över att jag just svor på ett kristet möte än över tiotusen döda barn."

Den visste var den tog...

Vilken höjdare!

Efter många om och men hade vi invigning av nya kyrkan i helgen. En fantastisk upplevelse! I lördags var det öppet hus med mingelkväll. Färgen var på sina ställen knappt torr - några gick och målade ett sista räcke samma förmiddag. I barn- och ungdomskyrkan var det full rulle med lek, program, biljard, pingis mm, och i stora, nya delen var det fullsmockat med folk. Ca 425 personer kom på lördag kväll. Söndag förmiddag var det festgudstjänst med barnkör, vuxenkören, fullt komp och blåssektion, dansare mm. och 275 gudstjänstbesökare. Det var en fantastisk upplevelse att få predika i nya kyrkan, och känna att alla åren av diskussioner, vånda, bön och satsning gick hem.
Gud är god!

Jag kom att tänka på ett längre citat från Bill Hybels, pastor i Chicago i USA.

"No other organization on earth can change the human heart and transform society. But the church can. There's only one power in the world that can change the world; it's the power of the love of Jesus Christ; the love that conquers sin and wipes out shame and heals wounds and reconciles enemies and patches broken dreams and ultimately changes the world one life at time. The radical message of that transforming love has been given to the church. There's nothing like the church when it is working right. It comforts the grieving and heals the brokenhearted; it builds bridges to the seekers and offers truth to the confused. It provides resources for those in need. It breaks the chains of addictions; it frees the oppressed, and offers belonging to the marginalized world. In the church people must feel God's love and that is that they are loved in spite of their waywardness and sin. Whatever the capacity for human suffering, the church has a greater capacity for healing and wholeness." Bill Hybels

En sådan kyrka vill vi vara. Vi är inte framme, och det finns självklart det som inte funkar, men målet är klart. Församlingen är väldens hopp! Välkommen till Betaniakyrkan när du vill.

Fredrik

Heldag

Pustar ut efter en intensiv dag. Började med planeringsmöte i Habo med mötesgruppen för Torpkonferensen. Arbetet med kallelser av talare, sångare etc pågår i princip året runt. Vi har idag upprättat en plan som vi hoppas kommer att hålla. Den lilla haken är att alla medverkande inte är tillfrågade än, så det visar sig i dagarna hur det går med drömuppställningen.
Fortsatte med en ganska körig eftermiddag i telefonen med allt från pastorsrelaterade omsorgsfrågor till betalplaner för sista fasen av bygget. Det är ganska mycket denna vecka, med invigning av ny kyrka till helgen.
Avslutade kvällen med ett arbetspass i kyrkan. Det känns både bra och dåligt - det fina är att visst händer det mycket, och det blir kanonbra, men haken är att det är mycket kvar att göra innan festligheterna på lördag...

Känns som om vi kommer att nypa oss i armen i helgen när invigningen äger rum: Detta har vi väntat på sedan typ 2002!
Om du inte fått någon inbjudan får du det nu. Gå in här och läs mera. Varmt välkommen på lördag, vem du än är!

Fredrik

IKEA

Har återigen utsatt mig för IKEA en helg då alla just fått löning. En otroligt obehaglig upplevelse. Är på jakt efter vettiga, billiga och funktionella möbler till nytt kontor i kyrkan. Vi har fått för oss att vi ska sitta i samma rum alla tre anställda, och därför behövs små, smäckra skrivbord. Billigt blir det, men priset är högt ändå.
Ett besök på IKEA en söndag eftermiddag kräver sin man. Står på gamla vanliga stället, precis där tag-själv-lagret börjar, och väntar på hustrun som alltid fastnar i avdelningen med blommor och doftljus. Själv får jag panik, astma och allergiska reaktioner på IKEA i allmänhet, och vid doftljusen i synnerhet.
Bäst jag står där kommer jag att tänka på en krönika av Marcus Birro. Ingen beskriver detta så mitt i prick som han. Läs själv här.